Bilaga
 


1977-10-28

Våra pionjärer Pionjär VI Oskar Börjesson



                     
                      Oskar Börjesson, som är optimist inför framtiden och som varit med om vågdalar förr som
                      ordnat upp sig.


Elektrikern Oskar Börjesson anställdes i september 1938, men var egentligen saabare redan 1937. Vid den tidpunkten fanns det emellertid ingen fabrik att arbeta i på Saab, som då hade hyrt in sig i Nohabs lokaler. Hans anställningstid enligt personalregistret är dock satt till 1938. Men han belönades för 25 tjänsteår 1962! Hur det kan hänga samman skall vi inte gå närmare in på här, men underligt är det.
Så vi går över till att ställa frågor till Oskar.


— Vad var ditt första jobb här på Saab?
— Jag var med på driftavdelningens elsida redan från början och det första man fick ta itu med var färdigställandet av det som vi idag kallar för det Gamla kontoret. När sedan produktionen kom igång så smått blev det flygplansbygge för min del, även på el- och instrumentsidan.

— Hur var det första året på företaget?
— Jag tyckte alltid att det var roligt att arbeta med flygplan och hade dessutom turen att få ett intressant och stimulerande jobb i monteringshallen. Förtjänsten var förstås inte mycket att hurra för, men det fick gå.

— Hur upplevde du övergången från flygplan- till biltillverkning?
— Just själva övergången hade jag ingen känning av. Då hade jag redan återgått till driftavdelningen och där var vi fullt sysselsatta med att färdigställa omläggningen till biltillverkningen.

— Vilken period under alla åren anser du har varit den bästa?
— Även om det är ganska svårt att välja ut sådana speciella perioder, så ligger nog slutet av flygplansperioden närmast till. Det blir alltså den senare delen av 40-talet.

— Vilken händelse inom företaget tycker du varit störst och viktigast?
— Jag har varit med om många både stora och viktiga händelser genom åren, men en händelse, som senare blivit viktig för mig, var när de första dragpressarna kom till Saab 1947 och efter hand följdes av flera.

— Vad har bidragit till att du stannat kvar på företaget så länge?
— För att stanna kvar på en arbetsplats så länge måste man för det första trivas med sitt arbete och för det andra ha bra arbetskamrater. Jag har haft förmånen av bådadera. Jag kanske också borde tillägga, att det underlättar om man är infödd trollhättebo — vilket jag är.

— Hur ser du på utvecklingen under de många åren?
— Den har varit rent fantastisk och kan nog knappast förstås av sentida saabare. Man måste ha varit med och upplevt den från början för att förstå hela vidden av den.

— Hur ser du på företagets framtid?
— Det har varit vågdalar förr här på Saab, men det har alltid ordnat upp sig. Jag är optimist!