Reportage


131114. Gunnar Larsson, föredrag om Bilens Ursprung.
En kort sammanfattning.

Inför en full lokal på Saabmuseet presenterade vår ordförande Ove Gregart föredragshållaren Gunnar Larsson som jobbat på Saabs utvecklingsavdelning i 19 år.
Gunnar berättade lite om sig själv och att han även jobbat med bilutveckling på Volvos Monitoring and Concept Center i Kalifornien, Audi Ingolstadt, VW Koncernforskning i Wolfsburg och i Scanias styrelse. Han sa även att han var glad i god mat, vilket syntes……

Del 1. Automobilens ursprung:
Varför blev det just bil, funderade Gunnar på, han hade tidigare tagit fram ett föredrag om bakgrunden till AB Volvos historia.
SKF s marknadschef på1920 talet, Assar Gabrielsson hade vid besök i USA sett den Amerikanska massproduktionen av bilar och undrade om man inte skulle kunna tillverka bilar i Sverige också. Assar träffade vid besök i Stockholm en konstruktionskunnig bekant, Gustaf Larsson, som arbetat med konstruktion på SKF och dessutom tidigare arbetat i England med bl.a. motorkonstruktion. Konstruktören Gustaf hade lämnat SKF för ett jobb i Stockholm. De kom i ett andra möte snabbt överens om att Gustaf skulle konstruera en personbil mot en mindre betalning och senare starta bilfabrik om finansieringen kunde ordnas! De först Volvo-prototyperna konstruerades alltså i Stockholm! (Saab 92 konstruerades ju i Linköping.)
Tidiga föregångare till det som kom att bli en automobil utvecklades i både i Frankrike, England och Tyskland under senare delen av 1880talet. Första bilen på svensk mark visades på Lantbruksutställning i Göteborg i mitten av augusti 1891. Bilen var en Panhard &Levassor.
Några citat ur Göteborgs handels och Sjöfartstidning 12/8 1891. Ett märkligt självgående fordon “ett fyrhjuligt fordon, det första i sitt slag där en dylik motor ersätter dragare”. ”Lyckas man i stort genomföra användandet av denna kraft till lands och vatten, så kommer troligen uppfinningen att spela stor roll för samfärdseln”

Ekonomisk bakgrund till behov av transporter.
Under 17- och 1800-talet blev jordbruket effektivare, framförallt i England. Lantbruket förmådde producera tillräckligt med mat och levnadsstandarden ökade. Kolbrytningen och industrin ökade. Transporter behövdes. Tunga transporter gick förr på båt. Därför alla kanalerna i England. Järnvägar byggdes, tågen rullade lätt men gick inte överallt. Ångmaskinen uppfanns ca 1712 av T Newcomer. Skotten J. Watt förbättrade den. Bl. a. G Stevenson började med lokomotiv 1814, typ ångpanna på hjul. De tidigaste maskinerna hade ca 2 % verkningsgrad!

Belgaren Etienne Lenoir uppfann en gasmotor, en 2-taktare driven av lysgas, som utvecklades i Paris. Denna hade en verkningsgrad av ca 2-4%.. Dessa motorer var stationära. Tekniska problem på ångpannor som exploderade pga. orenheter i plåten. Dessa problem fick så småningom sin lösning p.g.a. den snabbt ökande kunskapen om material och tillverkningsteknik. Samhällets kraftiga ekonomiska tillväxt skapade riskkapitalister som intresserade sig för utvecklingen av ny teknik. Ett ångdrivet väg fordon, Hippomobile, kunde redan 1863 avverka ca 9 km på 3 timmar.
Nick Otto och Eugen Langen förbättrade Lenoir-motorn ända fram till ca 1882. De anställde Wilhelm Maybach och Gottlieb Daimler 1872. Dessa 4 personer utvecklade en encylindrisk 4-takts motor som presenterades 1876.
( Detta var början till de två största industrityperna i världen. olja och bilar. Bränslet var i början dyrt att tillverka men sen hittade amerikanerna olja i Iran och Persien, och så var processen igång.)
Motorerna klarade dock inte höga kompressionstal och utvecklingen gick långsammare. För att kunna höja kompressionen och därmed effektiviteten tillsattes bl. a. tetraetylbly. Ohälsosamt men det visste man inte då! Grundaren av Dahrentråd, Ernst Dahrén utbildlade sig på¨elmotorer i Berlin före 1:a världskriget.
Hans erfarenhet från sina år i Berlin var att elbilar är bättre än förbränningsmotordrivna! (Hästolyckor var vanliga vid denna tid, att jämföra med dagens bilolyckor.)

Lite om teknik
För att bygga bilar utgick man hästkärrornas teknik, t.ex. Ackermanprincipen (från 1881) som gör att styrhjulen följer olika cirklar vid sväng. En stationär ångmotor med 10 000 hk kunde James Watt bygga redan 1883! Man lärde sig beräkna mer och mer av konstruktionerna.
Vi ökar vår förflyttning på marken mer och mer. I början gång och språng, båtar, sen hästar, ångtraktorer, cyklar, järnväg, bil och buss. Automobilerna utvecklades sen från motordriven hästvagn mer och mer fram till 2:a världskriget. När 2a världskriget var över började man tillverka förkrigsbilarna igen pga. att all utvecklingskapaciteten i bilindustrin hade används i krigsindustrin. Några undantag är Volvo 444, Saab, Morris Minor, Mercedes 180 och Austin 30.
Gårdagens småbilar växer efter hand, så dagens Golf har lika stora innerutrymme som den ca 30 år gamla Saab 9000! Dagens VW Polo är större än typ 1 av Golfen!
Om en bil ska ha eldrift så bör den vara lättare än en vanlig motordriven bil för att bli lönsam och få önskvärd räckvidd.
Före 1970 var efterfrågan på bilar större än tillgången. Idag är tillverkskapaciteten 5-10 miljoner högre än efterfrågan i Europa. En trolig konsekvens av detta är att några får ge sig eller bli uppköpta och kvar blir färre men större tillverkare. I Kina är efterfrågan stor med i öst finns en tillräckligt stor tillverkning för behovet. Forskning och utveckling var förr ca 3 % av omsättningen men har nu ökat till ca 6 %.

Enligt många räknas den första bilen vara från 1889 och gjord av Daimler, fast det fanns flera liknande innan.
I början var däcken med solida gummiringar men J. B. Dunlop uppfann luftfyllda ringar och då blev färden bekvämare. Bröderna Michelin uppfann det utbytbara, uppblåsbara däcket med lös fälg. De breddade även verksamheten och utvecklade boken - Guide Michelin, som noggrant beskriver bra matställen på de franska riks-vägarna.
De publicerade sina böcker som innehöll gratis de första vägkartorna över Frankrike. Dessa kartor användes av de tyska invasionstrupperna i maj-juni 1940 och de Allierade vid D-Day invasionen i juni 1944!
Gunnar nämnde även hur växellådorna, drivlinan, bromsarna, elsystemen och aerodynamiken utvecklats.

I del 2 berättade han om gissad framtid och hur datorer t.ex. kan ta över bilen i städer och på så sätt ordna flödet bättre än den mänsklige föraren. Vidare om spårbundna fordon, GPS-styrda arbetsmaskiner som skogs- och jordbruksmaskiner, och som exempel nämnde han robotgräsklipparen. Kanske kommer flygbilen tillbaka?

En glad berättare avtackades med kraftiga applåder och med en present från Saabmuseet.


         Noterat av Göran Jönsson, sekr.

 

  OBS Du kan klicka på bilderna för att förstora dom !

CIMG9644  CIMG9655
Gunnar Larsson. (Saabveteran)        Ett stort antal intresserade Saabveteraner på Saabmuseet.

CIMG9651  CIMG9653  CIMG9654

CIMG9659  CIMG9661  CIMG9664
                                                                                                                                                       Foto   Olle Johansson

                                                                                                                 Tillbaka till löpsedel


                                                                                                                       TILLBAKA
 

  Saab s Veteranförening
  c/o Innovatum 
  Box 902
  461 29 Trollhättan
Ansvarig utgivare:
Göran Jönsson     
Tel.0520-97630
Email:  goran.joensson@gmail.com
Webmaster:
Olle Johansson
Tel. 0520-31663
Email: olle.johan@telia.com