Arkiv
    SAAB  Veteranerna


                      

Vi minns Erik….

Vi gamla Saabare har alla våra minnen av Erik.
Han dominerade Saabs tävlingshistoria sedan mitten av 50-talet. Naturligtvis genom sina stora framgångar på tävlingsbanorna, men kanske främst genom sin enastående personlighet.
Historierna om och kring honom är otaliga och att han ofta fick massmedias uppmärksamhet var ingen tillfällighet. Första gången var när hans slog runt på Sörmlandsrundan. Han blev liggande upp-och-ner när konkurrenten Cege Hammarlund kom förbi i sin VW 1200. Vid nästa kontroll var Ceges replik given: ’Carlsson på Taket ligger kvar i skogen’!
Smeknamnet var givet och skulle komma att hänga med Erik ända till slutet.

Att det inte alltid är lätt att hålla sams i en rallybil vet alla som provat.
Eriks framgångsrika samarbete med kartläsaren Gunnar Palm tog slut i samband med Monte Carlorallyt 1965. Exakt vad som var orsaken till skilsmässan är fortfarande höljt i dunkel. Men det hela ledde i alla fall till att humorprogrammet Mosebacke Monarki läste upp ett nyhetstelegram i TV: ’Mjölkutköraren Carlsson på Flaket och hans ko-driver Affe Laval har separerat!’

Det var efter det som jag själv kom in i bilden som Gunnars ersättare. Förväntansfull naturligtvis, men också rätt nervös. Jag kom från att har suttit i högerstolen hos Ove (sedermera ’Påven’) Andersson ett par år och kände att det nu gällde att inte göra Erik besviken.
Första kontakten var när jag fick provköra hans tävlingsbil – naturligtvis med den store sittande bredvid.
’Hur långt drar du den på växlarna?’, var en av frågorna.
’6-6.500 varv’, svarade Erik.
’Men du har ju satt en tejpremsa vid 7.000!’, sa jag.
’Om det blir bråttom Torsten’, var Eriks kortfattade svar.

Att Eriks vikt ibland inverkade negativt på resultaten är ett faktum.
När vi började tävla tillsammans var jag ganska mager, jag vägde kanske 70 kg. Erik vägde 130…
När jag försynt påpekade att vi faktiskt åkte omkring med samma vikt som tre normalstora personer i den lilla tvåtaktaren och att det kanske skulle hjälpa om han bantade litet, kom repliken: ’Det skiter jag i Torsten, bara den där tredje är en trevlig jäkel!’
Mekanikerna på tävlingsavdelningen kunde också bekräfta handikappet vi hade. Efter tävlingarna kunde man ofta se att vänstersidans fjädring var mera nerslagen än högersidans…

Erik var oftast kortfattad i repliken. Som när vi åkte av i en torvmosse i RAC-rallyt och han helt kort sa: ’Gå ur och skjut på du, jag har så tunna skor…’

Ibland behövde vi hjälp för att komma vidare efter en avåkning. Det var nog det Erik tänkte på när han instruerade mig att alltid vinka åt publiken längs vägen. ’Man vet aldrig när man behöver deras hjälp’, sa Erik.

Han litade – nästan alltid – på mina noter. I tjeckiska EM-rallyt 1967 hade Erik inte hunnit vara med när jag provkörde banan och gjorde mina noter. Banan var alltså helt okänd för honom när vi startade.
Ett par sträckor in i tävlingen kom vi med den då nya och snabba (!) V4:an mot ett backkrön i drygt 140 km/tim när jag talade om att det nog skulle gå bra att hålla fullt över krönet – ’om du håller högerkanten’.
’Jag hoppas det stämmer Torsten’, var Eriks enda kommentar.
Vi vann tävlingen – Saabs första egentliga stora framgång med V4:an. Vi hade då 105 hästar att spela med och Eriks syn på den nya bilen var klar: ’Fler hästar än så här, behöver vi aldrig!’. När V4:an pensionerades som tävlingsbil 1976 hade Stig Blomqvist och Per Eklund närmare 170 hästar under huven….

När Eriks storhetstid som tävlingsförare gick mot sitt slut skulle man kunna tro att han skulle glömmas bort som så många andra stora sportsmän. Men vid våra sista framträdanden i mexikanska ökenrallyt Baja 1000 1969 och 1970 hade Erik redan etablerat sig som en av Saabs största PR-profiler. Han fanns med på varje internationell bilutställning av betydelse och han blev alltid uppmärksammad för sina snabba repliker och ibland vassa kommentarer om konkurrenterna. När Volvo presenterade sin 760 Coupé med svart vinyltak kommenterade Erik den nya bilen: ’Dom kunde väl i alla fall låtit bli att sätta tjärpapp på taket!’. Behöver det sägas att pressens kommentarer sedan blev ganska ljumma?

Saabs olika PR-program kom också genom åren att domineras av Erik.
Eriks rallyskola på Saabs Hedenlunda utanför Nyköping hjälpte till att fostra en ny generation förare och de omåttligt populära vinterkörningsövningarna för internationell press i finska lappmarken bar naturligtvis också Eriks prägel.

Det låter kanske motsägelsefullt när man så här efteråt tittar tillbaka, men faktum är att Erik faktiskt inte var Saabs mest framgångsrike tävlingsförare genom tiderna. Stig Blomqvist har fler Saab-segrar på sin meritlista och även Carl-Magnus Skogh var nog ett strå vassare.
Men ändå: Det har bara funnits en Erik Carlsson!

             Torsten Åman

P.S. Det är nog också dags att avliva en av de segaste myterna: Under de 5 åren vi tävlade tillsammans bromsade Erik aldrig med vänsterfoten. ’Det där är nog något som finnarna hittat på’, sa Erik.


                                                                                                          TILLBAKA

                                                                                                      Tillbaka till löpsedel

 

  Saab s Veteranförening
  c/o Innovatum 
  Box 902
  461 29 Trollhättan
Ansvarig utgivare:
Göran Jönsson     
Tel.0520-97630
Email: 
goran.joensson@gmail.com
Webmaster:
Olle Johansson
Tel. 0520-31663
Email:
olle.johan@telia.com

 

©
Eftertryck utan tillstånd förbjudes.
Citera gärna, men ange källa!