Arkiv
    SAAB Veteranerna
 
                
 
                                                                                            MHS-Sonett-3 / PER-BÖRJE ELG 2015-03-21
                                                                                       ARTIKEL I MOTORHISTORISKT MAGASIN NR 1-2015



Text, foto och arkivbilder PER-BÖRJE ELG
arkivbilder SAAB BILMUSEUM

Saab Sonett II och Sonett III

Sportbilsprojektet som tog sig

Mellan 1966 och 1974 tillverkades mer än 10 000 bilar.


Saab Sonett II visades upp för journalister i Stockholm i januari 1966 och fick sin officiella premiär på bilsalongen i Genève den 10-20 mars 1966. Av 1966 års modell byggdes dock bara tre prototyper och en liten serie på 25 handgjorda bilar - totalt alltså 28 bilar.

På hösten 1966, som årsmodell 1967, kom den egentliga serieproduktionen igång på dåvarande ASJ:s, senare Saabs fabrik i Arlöv utanför Malmö. Totalt tillverkades dock bara 258 Sonett II med tvåtaktsmotor, för redan under modellåret 1967 kom efterföljaren, Sonett V4 - den större motorn krävde en kraftig bula på motorhuven.

1966
Årsm 1966, Saab Sonett II
Ch nr 1 - 28

1967
Årsm 1967, Saab Sonett II
Ch nr 29 - 258
Årsm 1967, Saab Sonett V4
Ch nr 259 - 328

1968
Årsm 1968, Saab Sonett V4
Ch nr 329 - 1228

1969
Årsm 1969, Saab Sonett V4
Ch nr 1229 - 1868

1970
Årsm 1970, Saab Sonett III
Ch nr 70 50 0001 - 70 50 0303

Med 1970 års modell fick Saab Sonett en nästan helt ny kaross. Den uppgavs vara ritad i Italien, av Sergio Coggiola, och namnet ändrades nu till Sonett III. Den premiärvisades på bilsalongen i New York på våren 1970.

1971
Årsm 1971, Saab Sonett III
Ch nr 71 50 0001 - 71 50 1265

På 1971 års modell fick Sonett III den större V4-motorn på 1,7 liter. Effekten förblev oförändrad på 65 hk.

1972
Årsm 1972, Saab Sonett III
Ch nr 97 72 500 0001 - 97 72 500 2000

1973
Årsm 1973, Saab Sonett III
Ch nr 97 73 500 0001 - 97 73 500 2300

1974
Årsm 1974, Saab Sonett III
Ch nr 97 74 500 0001 - 97 74 500 2500

1974 blev sista modellåret för Sonett III, som gick ur produktion i oktober 1974. Sammanlagt hade då 10 236 exemplar tillverkats av Saab 97, som typnamnet var, dvs Sonett II och Sonett V4 (1868 exemplar) och Sonett III (8368 exemplar). Enligt märkesklubben, Club Sonett Sweden, finns det ungefär 350 stycken Saab Sonett i Sverige.




Saab Sonett II visades på nyåret 1966 och började serietillverkas på hösten samma år. Redan under modellåret 1967 byttes den trecylindriga tvåtaktsmotorn mot den nya V4-motorn.


Bilen som borde ha vunnit, kan man tycka. Men ledningen för Saab tyckte annorlunda och den Sason-ritade prototypen Catherina valdes bort till förmån för MFI-13, bilen som ritats av Björn Karlström och byggts av Malmö Flygindustri. Bägge prototyperna finns idag på Saab Bilmuseum i Trollhättan.


Av årsmodell 1966 tillverkades bara 28 bilar. Den här bilen med chassinummer 11, lackerad i en ljusgrön färg, ägdes tidigare av Lars Einar, utbildningsledare och reklamchef på Saab i Nyköping, men ägs nu av en Saab-entusiast i Italien.


Saab Sonett II i prototyputförande skilde sig något från de senare seriebyggda bilarna. Bland annat ändrades grillen och placeringen av parkeringslyktorna. Bilen på bilden är en av de tre prototyper som byggdes innan förserien på 25 bilar tillverkades.


Motorn i Sonett II var i grunden samma trecylindriga maskin som i Saab Monte Carlo 850, men försedd med tre horisontalförgasare och ett luftfilter som krävde mindre utrymme i höjdled. Effekten var 60 hk DIN vid 5200 rpm. Toppfarten uppgavs till 170 km/tim, med en acceleration från 0 till 100 på 12,5 sekunder. Tomvikten var inte mer än 660 kg, tjänstevikten 780 kg.

   
Tvåtaktsepoken blev kort för Saab Sonett, bara 258 bilar. Redan under modellåret 1967 gjorde man plats för V4-motorn, vilket krävde en extra bula på motorhuven. Dessutom tillkom stötfångarhorn av hårdgummi. V4-motorn som kom från Ford var på 1,5 liter och 65 hk DIN - men eftersom vikten gick upp med cirka 35 kg blev prestanda i stort sett oförändrade.

                    
Omslag till 1969 års broschyr för USA-marknaden - dit de flesta Saab Sonett kom att levereras.


Sonett III premiärvisades på bilsalongen i New York på våren 1970. ”Sergio Coggiola har gjort ett gott formgivningsjobb” kunde man läsa i broschyren. Till finesserna hörde uppfällbara strålkastare och ett för tiden ganska lågt Cw-värde på 0,31.


Med den nya formgivningen blev det lättare att komma åt bagagerummet genom att hela bakrutan fälldes upp. Invändigt märktes en ny instrumentpanel och en kort golvväxelspak - de tidigare modellerna hade haft rattväxelspak.


1972 års Sonett kändes igen på den nya grillen och de nya aluminiumfälgarna. Bakstammen dekormålades svart och till de populära karossfärger som erbjöds det här året hörde orange - ambragul som den hette på svenska eller ”burnt orange” på amerikanska. 1972 års modell, blev tillsammans med 68 års, de vanligaste på svenska vägar - de flesta bilarna gick på export.


”En genuin GT-vagn” kallades den i broschyren 1972, ”byggd för människor som förstår att uppskatta en bil med extremt fina vägegenskaper”. Med V4-motorn på 1,7 liter (1698 cc) utlovades 0-100 på 12 sekunder och en toppfart på 170 km/tim.


På 1973 års Sonett kom samma kraftiga ”självreparerande” stötfångare som Saab introducerat på 1972 års 99:or. Stötfångarna klarade amerikanska funktionskrav på upp till 5 mph (8 km/tim). Stripes på sidorna och en ny lila färg som inte fanns i det övriga Saab-programmet var andra nyheter på 73:orna.


Sonett nummer 10 000 på fabriken i Arlöv den 13 september 1974. Personerna på bilden, montörer och konstruktörer, var från vänster Karl-Erik Lindegren, Björn Andreasson, Bert Grahn och Leif Öberg. Den sista Saab Sonett, nr 10 236 rullade ut ur fabriken på eftermiddagen den 18 oktober 1974 och ”avfirades av personalen med ett stort kaffekalas” enligt samtida källor. Fabriken i Arlöv ställdes sedan om för tillverkningen av Saab 95 som då flyttades från Trollhättan.


1974 års Sonett var praktiskt taget helt oförändrad. Färgprogrammet bestod av Baja Red, Burnt Orange, Mellow Yellow, True Blue och Emerald Green (mot slutet tillkom Green och Violet). Den sista Saab Sonett - en gul bil med chassinumret som slutar på 2500 - hamnade på Saab Bilmuseum i Trollhättan.



Gunnar A Sjögren om Saab Sonett

Gunnar A Sjögren (1920-1996), signaturen Gas, var illustratören och reklammannen som förutom sina jobb på General Motors och Saab gladde läsarna av Svensk Motortidning och Motor med välgjorda teckningar och analyser av stilen på de senaste bilmodellerna, eller gjorde historiska tillbakablickar. Mellan 1959 och 1983 var han anställd på Saab, som reklamchef och illustratör, med synpunkter också på bilmodellernas formgivning.

Om Saab Sonett II, som ritats av Björn Karlström, hade Gunnar A Sjögren många synpunkter - och han var inte ensam. I en artikel i Sonettklubbens tidning Sonettvärlden skrev han 1994:

”Jag tycker att gamle yrkes- och trätobrodern Björn Karlström är värd en hel del beröm för grunddragen i den framvisade bilens form samt för att han lyckades ge skapelsen en karaktär som rimmade med Saab-filosofin. - Men jag måste vara lite kritisk också. - Kylluftintaget i nosen betraktar jag som vederstyggligt! Och det var dålig harmoni mellan de olika glasrutornas kurvor och begränsningslinjer. - Genomarbetad estetisk stringens saknades!”

Ja, Gunnar ritade många teckningar och förslag till hur fronten skulle kunna förbättras, men ingen av idéerna kom att förverkligas.

När det blev dags för Sonett III hade formgivningen anförtrotts åt den italienske mästaren Sergio Coggiola - som fick ta åt sig hela äran. Men bakom kulisserna var det Gunnar A Sjögren som fick uppdraget att göra en produktionsbil av de skisser som kommit från Italien.

En dåtida hemlighet som väl numera får anses vara den vedertagna sanningen i historien om Saab Sonett.

 
Grillen på de första prototyperna såg ut som högtalaren på en gammal förkrigsradio skrev en journalist - och Gunnar A Sjögren höll med. Skisserna, daterade den 27 mars och 9 maj 1966, visar några av hans förslag till olika lösningar på hur fronten skulle kunna se ut.


De första broschyrerna för Saab Sonett II ritades av Gunnar A Sjögren.

 
Skisser signerade av Gunnar A Sjögren 1968, med tankar om hur efterträdaren till Sonett II skulle se ut. Att inspirationen delvis kom från Oldsmobile Toronado, en av GM:s stilikoner från den här tiden, går inte att ta miste på!



Artikeln har tidigare publicerats i Motorhistoriskt Magasin nr 1-2015.



 

 

                                                                                                                     Tillbaka till löpsedel

                                                                                                                            TILLBAKA
 

  Saab s Veteranförening
  c/o Innovatum 
  Box 902
  461 29 Trollhättan
Ansvarig utgivare:
Göran Jönsson     
Tel.0520-97630
Email: 
goran.joensson@gmail.com
Webmaster:
Olle Johansson
Tel. 0520-31663
Email:
olle.johan@telia.com

 

©
Eftertryck utan tillstånd förbjudes.
Citera gärna, men ange källa!