Arkiv
    SAAB Veteranerna
 
                
 
       



Text, foto och arkivbilder PER-BÖRJE ELG
arkivbilder SAAB BILMUSEUM

Saab Sonett
- sportbilsprojektet som kom av sig


Det började lovande, men det blev bara sex bilar.

Saab Sonett, eller Saab Sonett Super Sport som den då kallades, ”slog ner som en bomb” på Stockholms Bilsalong den 16-25 mars 1956. Knappt någon hade känt till det hemlighetsfulla sportbilsprojektet som Rolf Mellde i januari 1955 satt igång i en lada i Åsaka en bit utanför Trollhättan. En renodlad sportbil med teknik från Saab 93, men byggd kring en avancerad självbärande lättmetallåda med nitade aluminiumprofiler - på flygplansvis - som inte vägde mer än 71 kilo. Med kaross i glasfiberarmerad plast, åtminstone delvis formgiven av Sixten Sason som också, sägs det, lär ha gett bilen sitt namn när han, då han fick se den färdiga skapelsen, utbrast ”Så nätt!”

Som mången god skröna är det förstås inte riktigt sant. Sixten Sason hade utgått från Melldes skisser av hur bilen skulle se ut och hade föreslagit ”Sonett” som modellnamn redan på Saab 92, men då hade företagsledningen tyckt att namnet var ”alltför vekt”. Nu fanns bilen som passade till namnet.

Omvärlden var lyrisk, journalisterna förtjusta. ”Supersportvagnen Saab Sonett med plastkaross och lättmetallchassi och Saab 93-motor trimmad till 57,5 hk är god för en toppfart på minst 210 km/tim”. Det såg den ut för.

Snygg var den också. ”One of the handsomest in Europe” skrev Floyd Clymer i en av sina böcker.

I november 1956, efter ett internt PM från Rolf Mellde, tog Saab beslutet att bygga ytterligare fem provbilar. Dessa bilar byggdes av ASJ i Linköping och Katrineholm och tycks ha blivit färdiga under vårvintern 1957.

En av dessa bilar, ”en liten knallröd kärra som gav mersmak”, provkördes av Bengt O Allskog på Teknikens Värld som redovisade resultatet i nr 6-1957:

”Redan på stadsgatorna visade sig den 57,5 hästars trepipen besitta en aktningsvärd laddning krut. Det gällde att vara försiktig med trottelfoten. Motorn svarade ögonblickligen och med ett tjut som måtte vara ett arvegods från jaktplanet Draken ryckte framhjulen signaturen och resten av bilen med sig. Futtiga 650 kg behandlades som det vore en fjäder och det gällde att hålla ett öga på varvräknaren. Den är graderad till 7000 varv/min och den siffran tycktes ha en magnetisk inverkan på nålen, sak samma vilken av de tre växlarna det gällde. Dvs när vi kom ut på fri landsväg. - Styrningen är absolut direkt och ger en härlig känsla av kontroll över den temperamentsfulla bilen. Den är dessutom mycket lättstyrd trots framhjulsdriften. - Trots vagnens ringa vikt ligger den mycket bra på vägen och suger sig fast med ordentligt bett i vägbanan.”

Men det blev aldrig någon serieproduktion av den tvåsitsiga sportbilen. Den skulle ha blivit för dyr att tillverka, tävlingsreglementet ändrades och på våren 1958, på bilutställningen i New York i april 1958, presenterades istället en annan ”godbit” - Saab GT 750, en Saab 93 omgjord från familjebil till sportbil i sann granturismostil.

Alla sex finns kvar

Av de sex Saab Sonett som tillverkades finns idag alla sex kvar.

Den första bilen, den som visades på Stockholms Bilsalong 1956, finns på Saab Bilmuseum. Bilen är idag vit, men lär ursprungligen ha varit gul, dock inte samma färg som också fanns på den då nya Saab 93. Den hade vid premiärvisningen rattväxelspak och treväxlad låda, men byggdes senare om med fyrväxlad låda och växelspak på dörrtröskeln. Fyrtio år gammal, i september 1996, satte den här bilen nytt svenskt hastighetsrekord i klassen för bilar upp till 750 cc med 159,4 km/tim, körd av legendariske Erik Carlsson ”på taket”.

Bil nummer två var ljusröd (”tegelröd”) och gick till dåvarande generalagenten Philipsons som behöll bilen och ett tag hade den på sitt museum i Sollentuna. I mitten av 80-talet hamnade den i USA där den tidvis ägdes av Saab men också av bilentusiasten och Saab-chefen Robert Sinclair. Den kom sedan till GM och är än idag kvar i USA, nu ägd av en entusiast vid namn Tom Donney.

Bil nummer tre är den röda bil som ägs och används av Monica och Gösta Jakfors.

Bil nummer fyra var från början ljusgrön. Den fanns kvar på Saab till den 16 november 1961, då den såldes till ingenjören och bilentusiasten Sigvard Sörensson, då anställd på konstruktionsavdelningen. Han byggde om bilen till en tvåsitsig coupé, med egenhändigt ritad och byggd kaross i plåt. Resultatet presenterades bland annat i Teknikens Värld 1965. Den stilrena karossen var från början lackerad i vitt men blev senare omlackerad i rött. Bilen såldes och hamnade efter ännu ett ägarbyte 1966 hos Nils-Erik Landström i Småland. Den var då krockad men reparerades och användes sporadiskt ända fram till 1988 då den blev undanställd. Den då mycket förfallna bilen köptes den 27 juni 1996 av den tyske entusiasten Klaus Müller-Ott som efter en mycket omfattande renovering återställde bilen till ursprungsutförandet, bland annat med motorhuv och bakparti från originalbilen som Gösta Jakfors, efter ombyggnaden till Facett, köpt för att ha som reservdelar. Den ljusgröna (”giftgröna”) lacken var bevarad och gick att polera upp till nyskick. Den här bilen finns numera i Schweiz, hos René Hirsch - ägaren till trimningsfirman Hirsch - som också låtit bygga en replika på coupén, Saab Facett.

Den femte bilen var blå och finns, liksom den vita ”ettan” på Saab Bilmuseum.

Den sjätte och sista bilen som byggdes var vit med blå fartrand och var ett kort tag filmstjärna i en film med femtiotalshjältarna ”Biffen och Bananen”. Den spelades in på sommaren 1957, fick premiär den 6 januari 1958 och hade titeln ”Klarar Bananen biffen?”. Huvudrollsinnehavare var Åke Grönberg och Åke Söderblom. Bilen kom enligt uppgift till USA 1971 och bilentusiasten och dåvarande Saab-återförsäljaren Bill Jacobson som fortfarande äger den.

Förutom de här sex ”originalbilarna” har det under de senaste åren byggts två, mycket välgjorda replikabilar.

Historien om Saab Sonett, sportbilsprojektet som tog sin upprinnelse i en lada utanför Trollhättan, är onekligen ett stycke fascinerande bil- och kulturhistoria.


Källor: Per-Börje Elg: Saab 50 år - Alla bilarna 1947-1997 (Motorhistoriskt Magasin nr 3-1997); Per-Börje Elg: Unikt Sonett-möte vid Saabs bilmuseum (Motorhistoriskt Magasin nr 6-1998); Bengt O Allskog: Supersnabb Saab Sonett (Teknikens Värld nr 6-1957); Lars-Olov Olson: Saab Sonett I - en tvåsitsig öppen sportbil, minnen från 1955 och framtagning av Sonett 1 med chassinummer 1 (Arkiv, www.saabveteranernatrollhattan.com, 2012); Björn Svallner: Alla Saabs sportbilar (1983); Björn-Eric Lindh: Saab - bilarna de första 40 åren (1987); Klaus Müller-Ott: Saab Sonett No 4 (2005); Lennart Jarnhammar (red): Mr Saab (1999); Floyd Clymer: Treasury of foreign cars old and new (1957); Claes Johansson: Så mycket bättre... (Klassiker nr 4-2013); Jan-David Skavén och Per Alvestig: Historien om Saab Sonett - berättat av Saablegenden Rolf Mellde (Automobil nr 1-2000); Björn Karlström: Historiken om Sonett II, såsom jag såg den (Sonettvärlden nr 4-1990); Gunnar A Sjögren: Sonett II - några minnen och personliga synpunkter (Sonettvärlden nr 4-1994); Anders Tunberg: Saab debuterar i Mille Miglia (Autohistorica nr 2-1989); Stan Grayson: Saab: The Other Swede (särtryck ur Automobile Quarterly 1975); arkivbilder ur författarens samlingar och från Saab Bilmuseum.

Artikeln har tidigare publicerats i Motorhistoriskt Magasin nr 1-2015.

    


            

            Saab Sonett premiärvisades på Stockholms Bilsalong den 15 mars 1956, dagen innan
            salongen öppnade för allmänheten.


I september 1996 satte Erik Carlsson nytt svenskt hastighetsrekord i klassen för bilar upp till 750 cc
med den då fyrtio år gamla Saab Sonett, bilen som en gång premiärvisats på Stockholms Bilsalong.


Personerna bakom Saab Sonett, från vänster Lars-Olov Olson från konstruktionskontoret och utprovningen, Gösta ”Mallgösta” Svensson som tog fram mallar för karossen och hade kontakt med plastleverantören, Olle Lindkvist från motorlabbet som fick uppgiften att trimma motorn, Arne Frick som var bilmekaniker på utprovningsavdelningen, Sven Fredriksson som var skicklig modellsnickare, Erik ”Charmis” Johansson som var kunnig i bearbetning och nitning av aluminiumplåt och kom från flygplansverkstaden och Elis Olsson, skicklig snickare och son till ägaren av lokalen i Åsaka.

                        
Den första bilen tillverkades i en lada i Åsaka utanför Trollhättan. Att tillverka karossen i plast var då en ny teknik och expertis kallades in från Göteborg och en firma som hette SOAB (Svenska Oljeslageri AB) som importerade plastmaterial från USA.

               
Långt innan karossen var färdig provkördes chassiet, ofta i största hemlighet och på nätterna. Här vid första provturen med Lars-Olov Olson och Rolf Mellde. Fullt körklar, med kaross, var bilen den 14 oktober 1955 men ledningen för Saab beslöt att den skulle förbli hemlig fram till presentationen på Stockholms Bilsalong 1956.


Reklamfotografen Folke D Sörvik fick uppdraget att ta de första bilderna av en Saab Sonett och en
Saab 93 -


- och en Saab Sonett med vacker flicka. Eftersom bilderna skulle tas i största hemlighet gjordes fotograferingarna med blixtljus sent på kvällen, eller till och med mitt i natten enligt vissa källor.


Rolf Mellde svarade för en första klassens sensation när han backade in bilen på Stockholms Bilsalong tisdagen den 15 mars 1956, klockan 14.30, på pressvisningen dagen innan bilsalongen öppnade för allmänheten. Ingen hade känt till den linjesköna sportbilen! ”De fyra Trollhätteteknikernas bragd i det tysta att i elfte timmen packa upp en splitter ny Saab Super Sport döpt till Sonett blev russinet i tårtan!”

                           
                           Saab Sonett visades i april 1956 på Coliseum i New York, på den
                           internationella bilsalongen där också Saab 93 introducerades.
                           Konstruktören Lars-Olov Olson fick äran att följa med bilen över Atlanten.

                                
På bilden ovan från pressvisningen syns han längst till vänster, med Gunnar Ljungström, Elaine Douglas som var PR-chef för Saab i USA och Arne Rydberg som var försäljningschef. Damen till vänster, mellan Olson och Ljungström, var en flygvärdinna från SAS som hyrts in för att hjälpa till med visningen. I december 1956 bildade Saab eget dotterbolag i USA - Saab Motors Inc, med Ralph Millet som chef.

                                  

Bilen som gjort succé på Stockholms Bilsalong 1956 fick registreringsnumret P 14000. Den kördes i några tävlingar men skickades också runt till landets återförsäljare som ordnade egna utställningar. På bilden ovan har den unge Sten-Olof Göthberg med nyinköpt kamera fotograferat bilen inför eller efter en visning på en skolgård i Vänersborg sommaren 1957. Bilen hamnade så småningom i USA där den ägdes av Saab-entusiasten och Saab-handlaren Dick Catron i Denver, Colorado. Det var då den blev omlackerad i vitt, från att ursprungligen ha varit någon form av ljusgul. Det var också då inredningen byttes och blev vackert röd, så som bilen ser ut idag.

                            
Saab Sonett, den vita ”ettan”, har sedan länge återbördats till Saab Bilmuseum där den är en av pärlorna i samlingen. Men den används flitigt. Dekalerna på motorhuven och dörrsidorna är från det historiska Mille Miglia i Italien som kördes i april 1989, med Erik Carlsson vid ratten och med Torsten Åman som kartläsare.

   
   Lars-Olov Olson bakom ratten på en
   av de första bilarna, här rödskyltad
   med numret P2B.
  Saab Sonett under tävlingarna i
  Karlskoga sommaren 1957,
  körd av Erik Carlsson...
  ... och Carl-Magnus Skogh
      vid samma tävling.


Tre av de sex bilarna fotograferade i ladan i Åsaka med Carl-Magnus Skogh, Liff Struve och Erik Carlsson, troligen 1957. Bilen med registreringsnumret P 14000 är den som visades på Stockholms Bilsalong 1956. Bilen med registreringsnumret P 62111 är den fjärde bilen, den som senare byggdes om till Saab Facett, men sedan återuppstått i originalutförande. Bilen med registreringsnumret P 62222 är troligen bil nummer två, som senare gick till Philipsons.

             
Rolf Mellde (1922-2009; t v på bilden, med Carl-Magnus Skogh på Skarpnäck 1959) var den som tog initiativet till att skapa Saab Sonett, med en ritning daterad den 10 oktober 1954 och en liten trämodell framtagen tillsammans med formgivaren Sixten Sason (1912-1967).


Rolf Mellde på provtur i Lysekil, en sommardag troligen 1957, med Saab Sonett nummer två, P 62222. Den här bilen var, likt de övriga bilarna, lackerad i en ganska uppseendeväckande färg, en klart lysande ljusröd eller tegelröd nyans. Bilen som först levererades till Philipsons för att sedan hamna hos Saab i USA lär, efter en mindre skada, ha lackerats om i exakt samma färg som originalkulören. Den ägdes efter Saab USA av General Motors och ingick i deras historiska samlingar. Efter GM-konkursen 2009 såldes den till Saab-entusiasten Tom Donney och är idag troligen den minst körda av de sex bilarna.


Den röda bilen med vita däcksidor som fotograferades utanför ASJ i Linköping vårvintern 1957 är Saab Sonett nummer tre, bilen som sedan 1964 ägs av Gösta Jakfors.

        
Troligen var det här bilen som provkördes av Bengt O Allskog i Teknikens Värld nr 6-1957. ”En liten knallröd kärra som faktiskt gav mersmak... Den smäckra Sonetten vållade stor folksamling där den drog fram. Undra på det, förresten. Man måste hålla med om att linjerna är vackra när den kommer svepande på landsvägen.” Bilen har sedan dess varit med om en omlackering, men är fortfarande ”knallröd”.

 
 
Saab Sonett nummer fyra köptes 1961 av Sigvard Sörensson som i tidens anda 1965 hade byggt om bilen till en täckt sportkupé som han döpte till Facett. Resultatet blev riktigt bra och eftersom Saab då hade planer på en ny sportbil tog man också in Sörenssons bil för bedömning - men den ansågs vara alltför trång att kliva in i

Det diskuterades livligt, bland annat i tidningen Motor 1965, om vilken bil som skulle bli den nya sportbilen från Saab, Sonett II. Skulle det bli den som byggts av Malmö Flygindustri och ritats av Björn Karlström eller...

... den som ritats av Sixten Sason och byggts av ASJ i Katrineholm och följaktligen döpts till ”Catherina”. Bägge bilarna visades för inbjudna journalister den 4 februari 1965, på Hedenlunda slott utanför Nyköping.

   

 
När Saab-entusiasten Klaus Müller-Ott fått sin bil, Saab Sonett nummer fyra, färdigrenoverad samlade han ihop fyra av de sex bilarna till ett möte, både vid ladan i Åsaka och vid Saab Bilmuseum den 13 september 1998. Med vid mötet var också några av de som varit med och skapat Saab Sonett, på bilden från vänster Arne Frick, Olle Lindkvist, Klaus Müller-Ott, Rolf Mellde, Lars-Olov Olson och Erik Carlsson.


Den femte bilen var lackerad i en klarblå kulör och visades bland annat på bilsalongen i Paris hösten 1957. Den har hela tiden funnits kvar hos Saab och finns idag, liksom den vita ”ettan”, på Saab Bilmuseum i Trollhättan. Den är fortfarande blå, men skiljer sig från de övriga Sonett genom att vara treväxlad.


Den sjätte och sista Saab Sonett som byggdes, på en underbar reklambild från sommaren 1957. Bilen var vit med blå fartrand, kom troligen till USA 1971 och bilentusiasten och dåvarande Saab-återförsäljaren Bill Jacobson som fortfarande äger den.


Svante Holm, direktör och platschef i Trollhättan, med en av de sex Saab Sonett som tillverkades 1956/57.

________________________________________________________________________
Artikeln har tidigare publicerats i Motorhistoriskt Magasin nr 1-2015.

 

 

                                                                                                                     Tillbaka till löpsedel

                                                                                                                            TILLBAKA
 

  Saab s Veteranförening
  c/o Innovatum 
  Box 902
  461 29 Trollhättan
Ansvarig utgivare:
Göran Jönsson     
Tel.0520-97630
Email: 
goran.joensson@gmail.com
Webmaster:
Olle Johansson
Tel. 0520-31663
Email:
olle.johan@telia.com

 

©
Eftertryck utan tillstånd förbjudes.
Citera gärna, men ange källa!