Arkiv
    SAAB  Veteranerna

OM GLAS OCH HUR FÅ FAST

SAAB 9000 innebar bl a två stora utmaningar ( som kanske visade sig vara större än man trott ) :

- Vindruta och bakruta var för sin tid mycket stora. Och det lilla Operafönstret på C Stolpen hade en
mycket svår form ; dubbel-krökt mm

- Glasen skulle limmas. Av estetiska skäl och beträffande limmad vindruta bidrog den att markant höja
karossens vridstyvhet

Båda punkterna ovan ställde jmf tidigare mycket större krav på glasens formnoggrannhet.
De svenska leverantörernas produktionsutrustningar vara ej kapabla möta dessa krav.
Vilket snabbt kom fram när provartiklar började komma fram ut produktionsverktygen.
Ej heller de europeiska glasleverantörerna hade kapabla produktionsutrustningar. Man hade ej så svåra glas i Europa med undantag av bakrutorna på Mercedes 190 och 220 , som hade en ”knäck” = Knick-scheibe.
Hur klara producera i normala produktionsvolymer ???
Lösningen blev att tillsammans med de svenska leverantörerna titta på hur glasen för amerikanska bilar producerades. De var stora, de var limmade och de gick i mycket stora volymer i annorlunda utrustningar .
Under en period köptes vissa glas från USA till dess att de svenska leverantörerna moderniserat sina utrustningar framemot -87. Därmed var försörjningsfrågan hjälpligt löst även om på ett kostsamt sätt.

Då kommer vi till problemet att limma rutorna.
Detta skedde ( och sker fortfarande ) med en-komponents Polyuretanlim. Som härdar m h a omgivande luftens fuktighet. Haken var att det tar lite tid . Speciellt på vintern , när det är kallt och torrt ute och inne i produktionslokalen är det varmt och torrt.
Och om limmet ej härdade tillräckligt snabbt, gled glasen ur läge = felaktig passning,
Om man stängde en dörr och rutorna i bilen var stängda , gjorde lufttrycket gärna ett litet hål i limsträngen, som var omöjligt upptäcka. Till dess man körde bilen : Intensivt visslande vindbrus.
För att fixera glasen till dess limmet härdat togs fram hjälpmedel bestående av spännband och sugkoppar .
Och så fick man ha dörr-rutorna öppna i produktion
Varför hade vi så stora problem jämfört med andra som också limmade med en-komponent PUR –lim ?
- i och med vårt nordliga läge har vi kalla(re) och torra vintrar
- våra rutdekorer var ej konstruerade att bidra till att hålla rutan på plats , vilket var fallet hos en del
konkurrenter

Som lök på laxen fanns det (amerikanska) krockkrav hur mycket vindrutan fick släppa i en krock.
Vi hade ett korrosionsskydd/vax, som inte var helt enkelt att styra var det hamnade. Lite rök gärna upp i vindruteöppningen = på limflänsen = inga bra förutsättningar att limma på
Problemet med vax på limflänsen löstes med att maskering . Pilligt och mödosamt minst sagt att få dit och minst lika pilligt att bort när det var dags för limning.

Dessa var problem som kunde hanteras under förserieproduktionen vintern 83/84 och den begränsade serieproduktionen 84/ 85. Men till vintern 85/86 bröt kaoset ut. Då gick produktionsvolymen upp drastiskt dels pga USA försäljning började komma igång, dels hade den billigare 9000i introducerats.
Och det blev varga vinter ; ca -15 / - 20 C . Veckovis. Vattenmolekyler att härda lim med gick ej hitta med mikroskop. Limmets härdprocess var obefintlig. Bilar byggdes klart och ställdes ut och många dagar senare var limmet fortfarande helt mjukt. Och bilarna som stod utomhus kunde ju ej ha öppna dörr-rutor ( se ovan )

Intensivt arbete bedrevs att finna lösning.
Lim från andra leverantörer provades. Ingen förbättring

Vi fick hit en experiment-utrustning för att limma med två-komponentlim. Vilket ingen annan gjorde.
Det fungerade väldigt smidigt och snabbt och bra . Fram till dess det blev helg-uppehåll.
Om man då inte väldigt noga rengjorde utrustningen, var det svårt att komma igång på måndagen (understatement). Allt i munstycken och slangar osv hade härdat under helgen.
Där var en del av förklaringen varför konkurrenterna ej körde med två-komponent lim

En arbetsgrupp med repr från Material – labb, Beredningen och Konstruktion åkte en måndag i ca febr -86 till vår leverantör Gurit Central Lab i Schweiz med uppdraget : Lös detta / kom på något / vad som helst
Vi kom till ett ställe, som var arketypen från en sådan institution :
Fina blanka lokaler i vitt, stål och glas där seriösa kvinnor och män gick omkring i vita rockar och löste svåra problem.
Men för vår del var det trögt ; dagarna gick och ingen lösning.
På torsdag lunch inför hemfärd fredag var det ett lite uppgivet möte om vad göra nu . Varvid en av Gurit´s vita rockar sa :
- Hur vore det att prova med Vattenpasta ?
- ??? Vad är det ?
- En silikonförening som innehåller / binder mycket vatten. Och i torr omgivning avger det vattnet och kvar blir
bara ett ofarligt vitt pulver. Man kanske skulle kunna lägga lite bredvid limsträngen och därmed tillföra så
mycket fukt att det snabbar på härdprocessen ? Vi kan göra ett labb prov i em / tar ett par/tre timmar .
Sedan ser vi om det gör något..
Viss skepsis bland SAAB folket men det var ju inget att förlora.
Provet riggades och utvärderades fram på eftermiddagen.
Jo då det var en mycket tydlig påverkan till det bättre . Detta var intressant .
- Hur får vi fram detta då,så vi kan prova hemma i produktion ?
Och om det fungerar hur klarar vi försörjning till produktionen ?
- Inga problem. Vi har god kapacitet att producera detta i volym, och vi kör fram ikväll provtuber, som ni kan ta
med hem i morgon

Nästa dag inför avfärd får vi med oss ett antal plastkassar med sådana provtuber. Vi tar dem som handbagage.
( Gick då / ej nu )
Prov gjordes i labb och i produktion och resultatet var positivt ( även om den inte helt löste problemet ) , så vi införde detta med applicering av vattenpasta. M h a den och spännband och kilar och handpåläggning av alla slag klarade vi resten av den vintern. Sedan blev det vår och sommar och då gick det bättre
Men uppdraget till vintern 86/87 var ju :
- Vi måste ha något mer/ något bättre

Diverse aktiviteter startades och provades , men det var trögt med att hitta något .
På många möten under året ställdes frågan och gavs svaret :
- Hur ser tidplanen ut ?
- Till vintern kommer åtgärd in
- Kanske lite mer specifik / mer detaljerad plan ?
- Till vintern

Till slut var ideerna uttömda men något måste göras . Förslag kom efter semestern -86 :
- På glasen kanske vi kan limma på små vik-bleck och så skruvar vi fast dem mot karossen, t ex i A-stolparna
Hmm jo lite rustik lösning kanske men vi provar med det
Intensivt arbete att få fram verktyg och processutrustning hos leverantören, krockprov och produktionsbredprov i flera vändor hos oss. Men det fungerade och till slut var det klart och gick in i vår produktion en måndag i slutet av november -86.
På torsdagen samma vecka kom den första snön det året , dvs det var vinter.
Och tidplanen höll därmed

Därefter följde en period på något år med relativt lugn och ”konsolidering” på glas- och limfronten.

Men sedan kom utvecklingsarbetet på 082/ 9000 CS.
Den hade en STOR bakruta . Med många intrikata passningsproblem .
Hur lösa limning och fixering av den ???
I samband med arbetet på 9000 rutorna i USA hade vi sett en teknik att gjuta på dekorlister av Polyuretan direkt på glaset ; Inkapsling.
Tekniken i sig var intressant och borde kunna ge möjligheter till lite olika funktioner och annat.
T ex fixering till dess limmet härdat. Vi såg rutor där borta som gick i väldigt stora volymer och som hade ingjutet skruvar i PUR-listen . Just med det syftet att fixera. I och för sig var dessa högvolymrutor enklare och mindre än vår . Men volymerna …..
Vi letade upp exempel på större rutor också med inkapsling och som gick i volymer liknande våra. Samt en jättestor för en Buick show car. Visserligen en- styckstillverkning men vilken ruta så stor och så svår !
Vi fick oss tillsänt dessa olika exempel och visade upp dem och sade :
- Så här vill vi göra för att säkra att vi ej har problem med 082 bakruta.
Det var på sina håll viss skepsis , inte minst p g a Inkapsling då ännu kommit till Europa.
Men utifrån erfarenheterna med 9000 bakrutan fick vi ok att gå denna väg.

Det blev en mödosam ”resa” att genomföra detta med förseningar, tilläggskostnader etc. Röster höjdes t o m för att gå tillbaka till 9000 konceptet med separata dekorlister. Men beslutet låg kvar . Och förutom att hålla fast rutan i rätt läge m h a inkapslingens skruvar och styrpinnar , kunde vi på ett ganska smidigt sätt få till såväl högplacerat bromsljus som munstycke för bakrute – spolning.
Så småningom var det dags bygga första prototyp-bilen i Frickeboa med glas ur verktyg .
Stor spänning bland de församlade :
- Hur blev detta ?
- Jo då inte så illa för att vara i stort sett första skott

Åke Nilsson kom förbi , tittade och sade :
- Under alla år med 9000 produktion har vi aldrig byggt en bil som sett så här bra ut

Därmed var alla tvivel undanröjda och i fortsättningen kunde arbetet bedrivas under ordnade former och i viss ro


           Gunnar K Johansson


                                                                                                          TILLBAKA

                                                                                                      Tillbaka till löpsedel

 

  Saab s Veteranförening
  c/o Innovatum 
  Box 902
  461 29 Trollhättan
Ansvarig utgivare:
Göran Jönsson     
Tel.0520-97630
Email: 
goran.joensson@gmail.com
Webmaster:
Olle Johansson
Tel. 0520-31663
Email:
olle.johan@telia.com

 

©
Eftertryck utan tillstånd förbjudes.
Citera gärna, men ange källa!